Stefan

Det här helgen har varit händelserik som tidigare sagt men också något dyrare än vad jag hade önskat, fast det får jag väl stå ut med. I lördags kväll så bar det av till Sanlitun igen men för att den här gången äta mat på Hooters.
Jag hade aldrig tidigare hört talas om Hooters innan en svensk som jag nyligen träffat tyckte vi skulle åka dit. Stället är tydligen amerikanskt vilket också märktes då vi kom in där på bland annat den stereotypiska inredningen. Konceptet går ut på att locka dit folk med hjälp av snygga servitriser... vilket tydligen var ganska så lyckat måste man väl endå säga, det var mycket folk där:) Maten smakade okej, ganska flottig dock (USA i ett nötskal) och det var något dyrt för så lite mat.
Man såg en massa övergödda västerlänningar där så det har väl sin förklaring.

Efter det så bar det av till några barer. Johan vistste turligt nog om ett flertal riktigt bra ställen. Vi gick till bar där ölen gick på 10 kr och drinkarna likaledes vilket är billigt även för en bar i Kina.

Jag har tidigare nämt att studietakten är hög här men det var en underdrift... Den är aphög. Tydligen så ska vi innan denna termins slut kunna ca 1200 tecken för att i slutet av nästa termin ligga på runt 2500-3000 tecken...
Kan man 3000-3500 tecken så räcker det för att läsa en dagstidning. Det första beviset på att det kommer bli jäkligt jobbigt fick vi redan erfara idag då vi fick 20 tecken i glosor samt en massa övningar i boken att göra tills i morgon.  På förra veckans prov lyckades jag få 88 poäng av 100. Siffran säger inte mig särskilt mycket, och antagligen så säger den er läsare ännu mindre, men självklart så var det endå en stor lättnad av att ha klarat av den första boken.

I övrigt så har jag idag äntligen fått hämtat ut mitt studentvisum samt ytterligare en gång gått till taxeringsbyrån och polisstationen. Det är skönt att hela den här cirkusen är över då det har varit ett såndant krångel med alla papper som man ska hämta här och där och sedan lämna in på olika ställen.


Nämen titta där... det är Hooters


Johan ser nästan lite för glad ut...


Stället hade en sjaskig amerikansk stil....


Servitriserna blev hunsade hit och dit


Menyn var dock inte helt ogenomtänkt:)


Det var tydligen en kines som fyllde år så servitriserna sjöng för honom


Servitriserna gick också varje halvtimme upp på stolarna och dansade till några låtar


Jag filmade lite då dem dansade, enjoy:)


Johan säger skål!


Detta är Johan och hans farsgubbe som sedan 2 år tillbaka jobbar för Ericsson i Kina. Vi träffade han på en bar vi gick till.


Tjejen i mitten är hans farsas kinesiska sambo Nana