En dag kvar av veckan

Då var det till sist torsdag och bara en dag kvar av veckan vilket känns behövligt. Likaså har denna vecka innehållit alldeles för mycket information för min hjärna att ta in på ett bra sätt. Klassen har redan börjat tunnats ut och det märks vilka som vill lära sig och vilka som inte är så engagerade, i morse så var bara drygt halva klassen närvarande av 20 st...
Det övergår dock mitt sunda förnuft hur fan man kan vilja betala hela årsavgiften och sedan skita i att komma till lektionerna. Men det kanske är jag som är för snål helt enkelt:)
Hursom så har jag iallafall nått ett litet delmål, jag kan för närvarande läsa och skriva 50 st tecken. Problemet är bara det att jag inser att ju mer tecken jag lär mig, desto mer måste jag underhålla för att komma ihåg hur man skriver dem.  Det kanske låter konstigt men det är mycket enklare att komma ihåg vad tecknet betyder, men så fruktansvärt mycket svårare att komma ihåg hur man ritar dem:)

Jag har också fått reda på att från den första oktober så har vi lov i en vecka eftersom det är Kinas nationaldag. Naturligtvis så låter det lite för bra för att vara sant, vilket det är också.. (Det är ju trots allt Kina)
Kineserna har den konstiga inställningen att man måste förtjäna ledigheten, vilket resulterar i att vi måste jobba in en helg före för att få en veckas ledighet. Detta innebär att det är skola från mån-söndag dvs 7 dagar i rad innan vi ens kan fundera på att få ledigt. Hade detta varit Sverige hade det gnällts upp över öronen....
Några har fått för sig att åka till den gamla huvudstaden "Xian" ca 1 dagsresa med tåg från Peking där bland annat den så berömda "Terracotta" armén finns.
Jag har redan varit där en gång så jag hade anledning att avböja + att den lediga veckan är en utmärkt möjlighet för mig att studera några kapitel på egen hand. Jag kanske låter lite över-ambitiös men jag har gett mig fan på att jag ska lära mig det här språket och jag har redan fått erfara att det finns inga genvägar...


En liten del av klassen


Chaviér från sydamerika, lite av klassens clown då hans sett att vara och att föra sig är lagda långt åt det komiska hållet. Han kan knappt engelska och hans kinesiska uttal är fenomenalt hopplösa och låter ibland så roligt och långt ifrån orginalet att han framkallar mindre skrattanfall hos de flesta.


Grannarna spelade kort idag utanför port-utgången när jag kom hem

Nu ska jag ut och springa:)


//Stefan








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0